Åh vad skönt det är att inte kliva upp 5 på morgonen och börja, fortsätta och avsluta dagen med städning. Nackdelen med massa nya jobb hela tiden är dock den ständiga frågan man tillslut får som tex. "och mor och far bor hemma i sverige?". Då blir man tvungen att förklara en massa. Hur, var och när ungefär.. men men sånt man kommer få leva med resten av livet så det är väl bara att bita i det sura äpplet.

Ibland blir jag verkligen så frustrerad. Folk verkar tro att en sån här sak går över på två veckor ungefär och sen är det bra. Vissa borde verkligen tänka ett steg längre innan de utalar sig om nått. Om man varit med om en sån här sak är det väl konstigt om man skulle klara sig utan fysiska och psykiska men? Ibland orkar man bara inte, orkar inte vara med kompisar, orkar inte förklara varför man inte orkar (eftersom det ofta är ett måste), orkar inte höra av sig, orkar inte bry sig om nått helt enkelt. Det får såklart konsekvenser men då gäller det att försöka förstå. Ville bara få ur mig det.

Nu ska jag gå och kika på vänner med fredde och alex. Ha en fin dag!